Detta utkast till en praktisk handledning för namn- och adressättning bygger på i stort sett gemensamma erfarenheter och ståndpunkter som växt fram organsikt i samarbetet mellan Gräsrötterna i Sevalla och sakkunniga på Lantmäteriförvaltningen i Västerås och som stämmer väl överens med lagen om belägenhetsadresser, kulturminneslagen, standarden för belägenhetsadresser och postadresser, SIS handbok för belägenhetsadresser och Ortnamnsrådets handledning i ”GOD ORTNAMNSSED.
Grundtes (Denna första del som är kursiv har ändrats från förra utgåva 22.)
Belägenhetsadressen skall ligga till grund för postadressens adressrad för by- och gårdsnamn om posten skall levereras till fastigheten. I mån av plats även sockennamnet. (Max 35 tecken inklusive mellanslag.)
Det måste gå att larma ambulansen till belägenhetsadressen.
Om byn eller gårdens namn finns med i det offentliga kartmaterialet, finns med på Trafikverkets vägvisare och har acceptans av ortsbefolkningen och stämmer med god ortnamnssed och därmed med kulturminneslagen och stavas enligt kartnamnet skall detta namn användas i belägenhetsadressen.
Enligt direktiven från myndigheterna är belägenhetsadressen en plats som alltid är kopplad till en fastighetsbeteckning till skillnad från postadressen som anger vart posten skall skickas och var postlådan eller postboxen finns
1.
Myndigheternas datasystem innehåller bland annat följande fält. (BALK och LINA)
- Kommun
- Kommundel
- Adressområde (byadressområde|/meter talsadressområde, gårdsadressområde)
- Adressplats
- Populärnamn
- Traktnamn
1.2.
Kommundel
Västerås stad registrerar sockennamnet som kommundel för landsbygden vilket vi Gräsrötter anser vara mycket bra.
Namnet på socken är samma som församlingsnamnet fram till år 2000 då kyrkan skildes från Staten vilket överensstämmer med Slutbetänkande av Folkbokföringsutredningen 2009:75.
1.3
Adressområdet
Adressområdet bör inte vara för stort och kan omfattas av bara ett hus med en entré eller en by.
Adressområdet skall vara samlat och inte för stort och utan insprängda öar med andra adressområden.
1.31
Byadressområde
Byadressområdet kan vara ett hus med en entré .
1.32
Gårdsadressområde
Finns det flera gårdar i byadressområdet och de har namn enligt god ortnamnssed enligt ovan skall detta namn användas och skrivs efter byadressen.
1.33
Adressplats på landsbygden
Varje namn på byn eller gården skall åtföljas av en siffra. Vi har funnit att det är bäst att börja med nummer 1 närmast den större vägen och sen följas av nr 2 oavsett om fastigheten ligger på höger eller vänster sida om vägen. Kommer det senare att byggas ett hus mellan nummer 1 och 2 får detta hus 1B eller 2B.
1.34
Socken
Vi Gräsrötter kräver att sockennamnet skall finnas med i postadressen och då placerat direkt efter adressplatsen och på en och samma adressrad under förutsättning att allt ryms inom 35 tecken inklusive mellanslag.
Vi Gräsrötter motiverar detta med:
a. Sockennamnet finns alltid med på någon av Trafikverkets vägvisare.
b. I många fall ligger postorten varifrån posten bärs ut i en annan kommun än där fastigheten finns. Om då socknens namn finns med tillsammans med by- eller gårdsnamnet undviks många misstag av såväl samhällstjänsten som besökare.
c. Socknens sociala funktion får inte undervärderas. Föreningslivet och ortsbefolkningens samhällsengagemang och ortens marknadsföring har ofta socknen som utgångspunkt.
d. Finns det två lika gårdsnamn inom en och samma kommun är det lämpligt att skilja namnen åt med hjälp av sockennamnet. Finns det två lika gårdsnamn inom socken går de också att göras uniks Se 2.2 Flera Gustavsberg inom socken.
d. Nackdelen med att ha sockennamnet med i adressen är att adressen blir lång. Detta väger lätt om de ställs mot fördelarna och ortsbefolkningens önskemål. För övrigt skrivs de flesta adresser ut maskinellt varför lång adress har mindre betydelse ur arbetssynpunkt.
e. Svensk postadresstandard förordar att i de fall sockennamnet skall var med bör sockennamnet stå först på adressraden för gårdsnamnet. Detta anser vi Gräsrötter och manuella postsorterare vara olämpligt. Att ha sockennamnet stå först är också olämpligt ur söksystem i manuella system och passar dåligt för internationella databaser som Google och GPS även om söksystemen blir allt mer intillgenta. För övrigt hänvisar vi till PostnummerGuiden som är ganska svår att hitta i då sockennamnet ibland och står före gårdsnamnet för att växla och stå efter gårdsnamnet och i andra fall saknas helt. Märk väl att en standard är en rekommendation och behöver inte följas och det är kommunen som bestämmer hur adressen skall skrivas.
1.34
Meteradressområde (Olämpligt att använda enligt Gräsrötterna.)
Efter att GPS:en blivit nästan allas egendom torde meteradressystemet vara överspelat där antal meter från avtagsvägen dividerat med 100 anger adressnes läge med många fantasifulla variationer från kommunernas namnsättare. Västerås har inte tillämpat detta system och vi gräsrötter avråder.
1.35
Vägnamn (Olämpligt att använda enligt Gräsrötterna.)
Västerås tillämpar väg- och gatunamn inom detaljplanerat område. Vi Gräsrötter kan tänka oss situationer där vägnamn även kan tillämpas i tät bebyggelse som exempelvis sommarstugeområden. Vägnamn med husnummer typ gatunamn bör inte användas på landsbygden och strider mot god ortnamnssed. Där vägnamn redan finns kan de behållas som lokal vägvisning men inte ingå i belägenhetsadressen anser vi Gräsrötter.
1.36
Populärnamn (Olämpligt att använda enligt Gräsrötterna.)
Populärnamnen kan användas för Centralstationen, Stadshuset, Kommunhuset, Domkyrkan o.s.v. men skall inte användas i belägenhetsadressen. Populärnamn kan registreras i BALK men kommer inte in i Skatteverkets databaser som är grunden för myndigheternas och några företags postadressregister.
1.36
Traktnamn (Olämpligt att använda enligt Gräsrötterna.)
Under traktnamnen registreras flera fastigheter och har inget direkt med belägenhetsadressen att göra. I många fall har traktnamnet tagits från ett namn i fastighetsregistret och kan då omfatta en större del av en hel socken och att då använda detta traktnamn som underlag till en belägenhetsadress och bortse från de byarnas och gårdarnas offentliga kartnamn strider mot god ortnamnssed och namnsskyddet i kulturminneslagen.
2.
Praktisk tillämpning
2.1
By, gård och adressområde
I Sevalla har vi ett ganska stort område som går under det allmänt vedertagna namnet Kylösa och där vi har i börja av ”byområdet” en gård Kylösa och en kilometer längre bort en andra gård Kylösa och inom byområdet några fastigheter med egna namn på kartan. Lösningen blev att hela området blev ett adressområde Kylösa där första gården fick adressen Kylösa 1 som följdes av Kylösa 2 till och med Kylösa 7. Nästa fastighet har kartnamnet Andersberg som vi gav namnet Kylösa Andersberg 8 som följs av Kylösa 9 som är bland de sista gårdarna inom ”byn” och adressområdet. Med denna lilla finnes får vi ett samlat adressområde och Anderberg får behålla sitt kartnamn men för att undvika missförstånd får nummer 9 i nummerserien. Vi kan även ge Andersberg adressen Kylösa Andersberg 1 men då kan namnet i den mänskliga hanteringen att förväxlas med Kylösa 1. En annan fastighet inom Kylösa adressområde har kartnamnet Karlsro vars anmn är föga känt i bygden. Där har vi i samråd med fastighetsägaren kommit överens om att låta detta ortnamn försvinna från kartan om Lantmäteriet i Gävle inte har några invändningar.
2.2
Flera Gustavsberg inom socken
Vi har tre kartnamn Gustavsberg inom socken. Där föreslår vi Gräsrötter att ge adresserna
Kungsträdgården Gustavsberg 1 medan nästa fastighet har adressen Kungsträdgården 2 o.s.v.
och adressområdet blir i detta fall blir Kungsträdgården. Nästa Gustavsberg får då heta
Granbacka Gustavsberg 2 där vi hoppar över Granbacka Gustavsberg 1 för att förebygga förväxlingar med Kungsträdgården Gustavsberg 1. Ett tredje Gustavsberg är
Gullbo Gustavsberg 5 – 7 där adressområdet är Gullbo. Vi har här hoppat över löpnumren 1 och 4 för att undvika förväxling med Gullbo 1 – 4.
2.3
Socknens betydelse
Vi Gräsrötter vill även ha med sockennamnet/kommundelen i adressen. Kommunfolk anser att detta inte är nödvändigt i och med att ”Kommundelen” har en egen ruta i databanken. Tyvärr vet inte företagen som Google och GPS-navigatörerna om denna finnes eller också bryr de sig inte. Följden blir att dessa stora internationella företag bara tankar hem den adressrad med gatuadressen och i vårt fall på landsbygden adressraden med gårdsnamnet.
2.4
Varför har en och samma fastighet olika adresser och kartkoordinater i olika register?
Olikheterna beror på att teleoperatörerna använder den adressen som Du som teleabonnent uppger när Du tar ett nytt teleabonnemang och det är denna adress som är normgivande och går in i de flesta nationella och internationella register. Blir inte myndigheter och allmänhet överens om hur adressen skall skrivas kommer nyttan med belägenhetsadresserna att inskränkas till statistikföring för Folk och bostadsräkningen. Vi som varit med förr har arbetsställenumren i gott minne som skulle förenkla bland annat godsleveranserna men numera bara används av SCB.
2.5
Så här bör en adress byggas upp enligt Gräsrötterna.
Person eller företagsnamn
gårdsnamn nummer socken eller i förekommande fall bynamn gårdsnamn nummer socken
postnummer postort
Sven Svensson
Gullbo Gustavsberg 5 Sevalla
733 98 Ransta
Märk här att postorten Ransta ligger i Sala kommun medan Gullbo Gustavsberg 5 ligger i Västerås kommun.
Kritik och synpunkter på detta utkast mottas med största tacksamhet av
Gunnar Björklund 021-620 23 (070-963 21 50) gunnar@elis.se
Samordnare i projektet http://www.landsbygdsadresser.se
Tallbacka 3 Sevalla där Sevalla är namnet på socken.
725 95 Västerås
skickar ...