Ideella föreningar och handläggare som vill vara med och revidera bygdens belägenhetsadresser.

2. Grunden för belägenhetsadressen utanför detaljplanerat  område.

Om byn eller gårdens namn finns med på Trafikverkets vägmärken och finns med i det offentliga kartmaterialet/ Lantmäteriets ortnamnsregister samt har acceptans av ortsbefolkningen och stämmer med god ortnamnssed och därmed med kulturminneslagen och stavas enligt Lantmäteriets ortnamnsregister skall detta namn användas i belägenhetsadressen.   

 Ett krav är, att det skall gå att larma ambulansen till by- och gårdsadressen och denna adress skall vara identisk med samma namn, nummer (adressplats) och stavning i både myndigheternas och övriga kommersiella adressregister.

3. Postal adress

Belägenhetsadressen skall ligga till grund för postadressens adressrad för by- och gårdsnamn om posten skall levereras till fastigheten. Adressraden för by- och gårdsadressen med sockennamnet i den postala adressen är i särklass den bästa och starkaste bäraren av kulturarvet och som når alla.

 4. Lagen om belägenhetsadresser (1995:1537)

Lagen  kom till 1995 för att ge varje fastighets entré en fast punkt i geografin utan hjälp av koordinater. Enligt direktiven är belägenhetsadressen en plats som alltid är kopplad till en fastighetsbeteckning. År 2006 kom lagen om lägenhetsregister (2006:378) som är en påbyggnad av lagen om belägenhetsadresser.

5. Adressområdet – utanför detaljplanerat område.

Adressområdet är den del av belägenhetsadressen som kommer på adressraden för by- och gårdsadressen i postadressen. Adressområdet skall vara samlat och bör inte vara för stort och kan omfattas av bara ett hus med en entré eller en hel by. Finns by- eller gårdsnamnet med i Lantmäteriets ortnamnsregister (offentliga kartmaterialet) skall detta namn användas.

5.1 Byadressområde

Byadressområdet kan vara ett hus med ett gårdsnamn och med en entré eller omfatta en hel by.

5.2 Gårdsadressområde

Finns det flera gårdar i byadressområde och de har egna gårdsnamn som kan återfinnas i Lantmäteriets ortnamnsregister skall detta namn användas och skrivs efter bynamnet.

5.3 Adressplats

Varje namn på byn eller gården skall åtföljas av en siffra. Börja med nummer 1 närmast den större vägen och som sen följs av nr 2 oavsett om fastigheten ligger på höger eller vänster sida om vägen. Kommer det senare att byggas ett hus mellan nummer 1 och 2 får detta hus 1B eller 2B.

5.4 Flera Gustavsberg inom socken                

Om flera gårdar eller byar har samma namn och inte kan sammanföras i ett adressområde måste de ges särskiljande namn. Därvid är det viktigt att ta hänsyn till att förväxlingar kan göras då den  mänskliga faktorn blir inblandad vid t.ex. larmning av blåljusen.

Exempel: Första Gustavsberg kan ges adressen ”Kungsträdgården Gustavsberg 1” medan nästa fastighet inom samma adressområde får adressen Kungsträdgården 2.

Nästa Gustavsberg som inte ligger inom samma adressområde får då adressen ”Granbacka Gustavsberg 2” där adressplatsen är 2 för detta Gustavsberg för att undvika att förväxlas med adressen  ”Granbacka Gustavsberg 1”.

5.5 Ett by- och gårdsnamn finns i flera socknar inom en och samma kommun. (Inom Västerås kommun likställs ”Kommundel” med socken.)

I de fallen skiljs adresserna åt genom att lägga till sockennamnet. Sockennamnet skrivs då först på adressraden.

(I dag har vi två standards som rekommenderar att sockennamnet skrivs före by- och gårdsadressen. Samtliga föreningar med anknytning till landsbygden som vi i Sevalla har kommit i kontakt med begär att sockennamnet alltid skall komma sist på adressraden efter adressplatsen. Samma önskemål har de som jobbar manuellt med postsortering. En sådan ordning underlättar även sökning via GPS och i manuella alfabetiska ortnamnsregister. Lantmäteriet i Gävles ortnamnsregister som nu är under omarbetning kommer att få alla ortnamn med efterföljande sockennamn. Arbetsgruppen Säker Landsbygdsadress har begärt ändring av befintliga standards för att få sockennamnet sist på adressraden. Arbetsgruppen kommer även att uppvakta Lantmäteriet, Skatteverket, Social- och Försvarsdepartementet i samma ärende för att få datasystem anpassade så att sockennamnet kommer sist på adressraden samt för att få kvalitetssäkrade adressregister.)

6. Vägnamn / gatunamn

Västerås stad tillämpar väg- och gatunamn inom detaljplanerat område.

7. Populärnamn

Populärnamnen får användas för Centralstationen, Stadshuset, Kommunhuset, Domkyrkan o.s.v. Andra populärnamn av typen ”Solgläntan” för fritidsbostaden och som inte finns med i några offentliga register bör undvikas. Historiska populärnamn som t.ex. ”Sevalla Tegelbruk” och som togs ur drift i mitten på 1900-talet kan registreras i samband med belägenhetsadresserna för att finnas kvar som en historisk händelse men kommer inte med i postadressen.

8. Traktnamn

Om traktnamnet finns med i det offentliga kartmaterialet och finns med i Lantmäteriets ortnamnsregister skall traktnamnet finnas med i belägenhetsadressen. För övrigt skall traktnamnet inte ingå i belägenhetsadressen

9. Nya namn, stavning av namn, ej längre brukade namn.

Ny fastigheter byggs och andra fastigheter rivs och glöms bort. Ortnamnens stavning behöver ändras med tidens gång. Ansökan om sådana ändringar sänds till Lantmäteriet i Gävle som även avslår eller tillstyrker ansökan.

10. Skrivregler

Adressen skrivs enligt exemplet nedan:

Bynamn gårdsnamn adressplats

Kinsta Blåsbo 8B

Det skall vara ett blanksteg mellan bynamnet, gårdsnamnet och numret. Mellan numret och en eventuell bokstav skall det inte finnas något blanksteg.

11. Postnummer och postort

Postnummer och postort bestäms av Post- och telestyrelsen (PTS) men sköts av postdistributörerna. Postorten är den plats där posten sorteras och har inget geografisk samband med by- och gårdsadressområdet vilket allmänheten inte alltid förstår.

Exempel:

733 98 Ransta.  Postnumret skrivs med tre siffror och mellanslag med efterföljande två siffror mellanslag och postorten med stor begynnelsebokstav och resten med små bokstäver. Vi har många adresser i Västerås med postorten Ransta som ligger i Sala kommun.

Referenser

SFS nr: 1995:1537 Lag om belägenhetsadresser

SFS nr: 1988:950 Lag om kulturminnen m.m. med tillägget 2000:265 som stärker namnskyddet.

SFS nr: 2006:378 Lag om lägenhetsregister

SFS nr: 2007:108 Förordningen om lägenhetsregister (SFS1995:1537, SFS1996:434)

Svensk standard SS 63 70 03 Belägenhetsadresser

Svensk standard SS 61 34 01 Svenska postadresser

Nr 6 God ortnamnssed, Ortnamnsrådets handledning i namnvård

Teknisk rapport SIS-TR 33:2010 ”Geografisk information-Belägenhetsadresser-Handbok.

Västerås stads namnstadga Dnr 2011-360-LMF-248

Synpunkter på revidering av SS 63 70 03:2007 Geografisk information – Belägenhetsadresser – Applikationsschema1.

1.

Yrkande (inriktad på glesbygd utanför stadsplanerat område.)

Vi yrkar på att standarden för Belägenhetsadresser SS 63 70 03 revideras så att områden utanför stadsplanerat område även påverkar standarden för

Svenska postadresser SS 61 34 01 på så sätt att:

-sockennamnet kommer med på samma adressrad som by- och gårdsnamnet i belägenhetsadressen.

-sockennamnet skall då stå sist på denna rad efter adressplatsen. Exempel:

Kylösa Andersberg 8 Sevalla

Sockennamnet bör vara församlingsnamnet från 1952 enligt Lantmäteriets rekommendation eller församlingsnamnet 1999-2000 = distriktsnamnet enligt slutbetänkandet i Folkbokföringen SOU 2009:75.

2.

Nackdelar och fördelar

Nackdelar med vårt yrkande är att adressen blir lång vilket vi anser vara av underordnad betydelse då de flesta adresserna skrivs maskinellt.

Fördelarna med att ha med sockennamnet på samma adressrad som gårds- och bynamnet överstiger nackdelarna väsentligt. Sockennamnet skall dessutom stå sist på adressraden vilket är nödvändigt om adressraden blir längre än 35 positioner (27 positioner gäller äldre system)  då adressraden normalt avkortas maskinellt. En annan fördel med denna ordning är att det underlättar den manuella sökningen i ortnamnsregister. Se bifogade bilagor och Lantmäteriets ”Kartsök och ortnamn”. Denna ordning underlättar även den manuella sorteringen av brev och paket enligt de studier som vi gjort på postsorteringsterminalen och vad lantbrevbäraren även säger.

2.1

Särskiljande adresser

I de fall samma gårds- och bynamn finns på flera platser inom kommun bör de åtskiljas med sockennamnet. Tänk på att sockennamnet inte alltid överensstämmer med ”Kommundelen” i belägenhetsadressen. Sockennamn och ”Kommundel” är två var för sig skilda begrepp när det gäller by- och gårdsadressområde.

2.2

Sociala synpunkter

För att stärka den sociala samhörigheten på landsbygden är det viktigt att få med sockennamnet i belägenhetsadressen. Socknen är vanligtvis ett väl definierat område och lagom stort för det ideella föreningslivet. Tyvärr börjar sockengränserna för den yngre generationen att bli diffusa efter det att kyrkan skildes från staten och sockennamnet ännu inte finns registrerat i något aktivt officiellt register. Sockennamnet lever officiellt tack vare Trafikverkets vägvisare och ortnamnstavlor.

Enköping marknadsför sig som ”Sveriges närmaste stad”. Även den lilla socknen Sevalla vill som Enköping finnas med på kartan i olika sammanhang.

2.3

Geografisk orientering

Från Posten poängteras att det inte går att larma ambulansen till en postadress vilket är helt rätt. Posten syftar då, i första hand på postorten som kan ligga i en annan kommun och till och med i ett annat län än belägenhetsadressen. Belägenhetsadressen är platsen för fastighetens entré. Den skall överensstämma med postadressens adressrad för by- och gårdsadressområdet med adressplats samt sockennamn om postlådan eller postlådesamlingen ligger i närheten av fastigheten. Undantag är givetvis om posten skall delas ut på annan plats som t.ex. Box, Poste Restante eller liknande.

Om det finns offentliga kartnamnen (Lantmäteriets Ortnamnsregister), vägvisare och vägmärken som är godkända av Trafikverket för berörd by eller gård skall de ingå i  belägenhetsadressens adressrad för by- och gårdsadressområde samt de av ortsbefolkningen accepterade namnen. Samtidigt skall lagen om ”God ortnamnssed” tillämpas.

2.4

Acceptans

Vi måste vara medvetna om att det i dag oftast är teleabonnenterna via teleoperatörerna och Eniro, Hitta och Lokaldelen som är normgivande för by- och gårdsadressområdet. Därför är det ett absolut krav att belägenhetsadressen är accepterad och delges den boende som sällan nås av den rätta adressen om inte den boende och fastighetsägaren är en och samma person. Här har kommunerna ett stort förbisett informationsansvar till de boende som inte är fastighetsägare. Om den ”kommunala” adressen inte accepteras och används så ersätts den med den adress som den boende anser vara rätt adress och som går vidare till andra nationella och internationella adressregister som Teledata, GPS-företag, Google m.fl. Därför måste vi anpassa belägenhetsadresserna så att de accepteras och används av allmänheten.

Ett annat problem är att kartkoordinaterna är felaktiga i 5% eller mer för adresserna hos teleoperatörerna och SOS Alarm och troligen även på MedHelp m.fl. operatörer för landsbygden. Vi i arbetsgruppen för Säker Landsbygdsadress rekommenderar att varje teleabonnent själva går in på Eniro, Hitta och Lokaldelen och kontrollerar om deras fastighet ligger på rätt plats på kartan för både de mobila som fasta telefonnumren och samtidigt rättar sina adresser för att få full överensstämmelse med de av kommunerna fastlagda belägenhetsadresserna. Ingen annan än teleabonnenten rättar i dag till felaktigheter av adresser och koordinater hos Eniro, Hitta och Lokaldelen vars adressregister för glesbygden är normgivande vilket få kommuner och beslutsfattare vill vidkännas.

Alla föreningar på landsbygden inklusive Svenska Kyrkan som vi har varit i kontakt med har önskemål om att få med sockennamnet i postadressen. Några få har haft invändningar mot att adressen blir lång men de har insett att fördelarna är fler än nackdelarna med att ha med socknens namn i postadressen.

2.5

Landsbygdens besökare

Service- och distributionsföretagen inklusive Posten Nord AB, BringCitymail, tidningsdistributörerna, GPS-företagen m.fl. registrerar koordinaterna på plats vid objektet när de är på besök. Koordinaterna namnges då med en för dem igenkännande adress som många gånger stämmer bättre med ”God ortnamnssed” än vad kommunens belägenhetsadress gör.

Bästa hälsningar

Gunnar Björklund  021-620 23   (070-963 21 50)  gunnar@elis.se

Samordnare i projektet  http://www.landsbygdsadresser.se

Tallbacka 3 Sevalla   där Sevalla är namnet på socken.

725 95 Västerås

Frågor? Kontakta Elisabeth Håkansson 021-19 50 40 lantbruk.vastmanland@lansstyrelsen.se

Reservation för feltolkningar.

Detta referat från seminariet kan ha missuppfattats och feltolkats på flera punkter. Jag ber därför att alla inblandade rätta eller skriva en egen berättelse och skickar den till mig gunnar@elis.se senast mitten på oktober. Jag är bortrest till den 14 oktober.

Bästa hälsningar

Gunnar Björklund 

Seminariet i Västerås 2011-09-28 -  Säker Landsbygdsadress

Alla på seminariet var ense om att det måst gå att larma ambulansen till landsbygdens belägenhetsadresser.  För att nå dit måste vi alla hjälpas åt och samarbeta, både politiker, myndigheter och gräsrötter. Landsbygdens belägenhetsadresser måste återspeglas i postadressraden för by- och gårdsadresser och stämma med de offentliga kartornas ortnamn på byar och gårdar, ortens namnsed och Trafikverkets vägvisare samt god ortnamnssed.  Dessutom måste vi se till att få in de rätta adresserna och kartbilderna med de rätta koordinaterna för fastigheternas entréer i teleoperatörernas ”telefonkataloger” som Eniro, Hitta och Lokaldelen. Nationella och internationella företag som Google och navigationsdata för GPS tar de flesta data från ”telefonkatalogerna”. SOS Alarm har kommunernas belägenhetsadresser medan telefonnummer och kartbilder och kartkoordinater tas från teleoperatörernas databaser och de olika datasystemen och där särskilt landsbygden blir drabbade av felaktiga data. Orsaken till problemen är bristande samordning mellan myndigheterna och teleoperatörerna. På landsbygden bor 15% av landets befolkning och dessa kräver säkra adresser för att blåljusen och besökare skall finna rätt väg till byn och gården i socknen. Jag har tidigare hävdat att det skall gå att larma ambulansen via postadressen men får ändra mig till belägenhetsadressen och tillika postadressraden för by- och gårdsnamnet med undantag för boxadresser, efter det att Rolf Gustavsson från Posten kom in i debatten.

Ambulansen

Jörgen Olsson som är kartansvarig på Ambulansen i Västmanland betonade att det är ytterst viktigt att ge en utförlig vägbeskrivning för alla larm från landsbygden. Tyvärr så räcker det inte alltid med belägenhetsadressen då den kan ligga fel i de elektroniska kartorna som SOS Alarm har och som ligger i bilarnas GPS. Ambulansen har inte heller några papperskartor med inlagda belägenhetsadresser annat än för tätorterna.

Polisen

Anders Eriksson Polisen i Västerås har samma problem som Ambulansen men han nämnde att Polisen kommer att få ett alias-register där olika namn på en och samma adress kommer att visas. Han nämnde även att de har problem med de så kallade A-numren, de nummer som visas i nummerpresentatören och som anger på den elektroniska kartan varifrån samtalet kommer. Samma problem har SOS Alarm med larm från IP-telefoner via bredband. Larm från mobiltelefoner kan pejlas in med ganska god säkerhet. Lantmäteriet har också försök på gång i Gävle med alias-register för ortnamn. Kan Du Annette bekräfta detta eller är minnesbild fel?)

SOS Alarm och MedHelp

Från och med 1 november kommer landstingen i Västmanland, Södermanland, Uppsala och Gotland att få ambulansdirigeringen från MedHelp som i sin tur får larmen via SOS Alarm. Tyvärr så har en tvist uppstått då SOS vill ha betalt för att föra över A-numren till MedHelp. (A-nummer se ovan under rubriken Polisen. Ytterliggare info finns på  http://nudelsoppa.se/690/ip-telefoni-sos-och-a-nummer och  http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=4723570 ). SOS Alarm och MedHelp har även tillgång till de personliga hemliga telefonnummer som hålls under en mycket hård sekretess även för Polisen såvida det inte är av livräddande karaktär.

Posten

Rolf Gustafsson påpekade att belägenhetsadressen inte får likställas med postadressen och att det inte går att larma ambulansen eller beställa en transport till postadressen. Som jag ser det måste vi skilja på postadressens adressrader.

1. Raden längs ner i den svenska postadressen har postnummer och postort. Denna rad säger varifrån posten bärs ut och inget annat.

2. Raden ovanför postnummer och postort är reserverad för gatunamn med gatunummer eller bynamn och gårdsnamn med sitt nummer (adressplats). Av diskussionen framgick att denna rad helt skall överensstämma med belägenhetsadressen och ha koordinaterna för fastighetens entré i myndigheternas register under förutsättningen att posten skall lämnas till fastigheten. Om sen postlådan sitter en bit från fastigheten eller i en postlådesamling med flera postlådor skall inte påverka gårdens postadress. Posten och Bring CityMail har eller håller på med att åka runt och på plats positionsbestämma var postlådan eller postlådesamlingen finns för respektive fastighet med hjälp av GPS. Denna positionsbestämning kan givetvis avvika från läget för fastighetens entré medan andra koordinater gäller för paket- och godsavlämning.

Socken och Kommundel

För landsbygden är det en stor fördel om sockennamnet registreras som ”Kommundel” i kommunernas belägenhetsadresser.

Många av oss på landsbygden önskar att sockennamnet skall finnas med i postadressen och då på raden för by- och gårdsadressen och socknens namn skall då stå sist på raden efter by- och gårdsnamnet med dess adressplats av följande orsaker:

a. Sockennamnet anger i vilket distrikt byn eller gården är belägen. Postorten är postdistributörens sista sorteringscentral och har ingen vägledande betydelse för allmänheten. Om socknens namn finns med tillsammans med by- eller gårdsnamnet undviks många misstag av såväl samhällstjänsten som besökare.

b. Sockennamnet finns alltid på någon av Trafikverkets vägvisare.

c. Socknens sociala funktion får inte undervärderas. Föreningslivet och ortsbefolkningens samhällsengagemang och marknadsföring av hembygden har ofta socknen som utgångspunkt. Tänk på Leksand, Rättvik och Mora.

d. Finns det två lika gårdsnamn inom en och samma kommun är det lämpligt att skilja namnen åt med hjälp av sockennamnet.

d. Nackdelen med att ha sockennamnet med i adressen är att adressen blir lång. Detta väger lätt om de ställs mot fördelarna och ortsbefolkningens önskemål. För övrigt skrivs de flesta adresser ut maskinellt varför en lång adress har mindre betydelse ur arbetssynpunkt. Vi har tillgång till 35 tecken. Om adressraden blir för lång klipps raden många gånger maskinellt och då är det bättre om sockennamnet mister några bokstäver än om gårdens namn förvanskas.

e. Svensk postadresstandard förordar att i de fall sockennamnet skall var med bör sockennamnet stå först på adressraden för gårdsnamnet. Detta anser vi Gräsrötter och manuella postsorterare vara olämpligt. Socknens namn skall stå sist på adressraden. Att ha sockennamnet stå först är också olämpligt ur söksystem i manuella system och passar dåligt för internationella databaser som Google och GPS även om söksystemen blir allt mer intillgenta. För övrigt hänvisar vi till PostnummerGuiden som är ganska svår att hitta i, då sockennamnet ibland och står före gårdsnamnet för att ibland stå efter gårdsnamnet och i andra fall saknas helt.  Märk väl att en standard är en rekommendation och behöver inte följas och det är kommunen som bestämmer hur adressen skall skrivas. Vi måste anpassa postadresstandaren till verkligheten i detta avseende! Vad säger SIS?

Adressättningen i Västerås kommun

Lantmäteridirektör Tomas Persson redogjorde för pilotprojektet i Sevalla där han betonade att det var viktigt att göra postadressområdena små och omfatta bara ett samlat byområde eller bara ett gårdsnamn. Då kartnamnen även skall ingå i belägenhetsadressen tillämpades bynamn följt av kartnamnet/gårdsnamnet. Den tidigare adressättningen med utgångspunkt från ”traktnamn” har visat sig bli för stora postadressområden och som de boende har svårt att acceptera. Adressplatsen/nummersättningen tillämpades efter principen inifrån och utåt. Det vill säga lägsta numret vid infarten och ingen hänsyn har tagits till udda nummer till vänster och jämna nummer till höger. Inga nummer hoppades över för eventuella framtida bebyggelse medan redan frånstyckade tomter fick egna nummer. Kommer det till ytterliggare bebyggelse får dessa A, B, C o.s.v. Tidigare hade nummersättningen gjorts från norr till söder vilket inte alltid var så lyckat. Inga populärnamn registrerades och inget behov fanns heller. Vi boende i Sevalla är mycket nöjda med resultatet av revideringen och med det goda samarbetet mellan Stan och oss Gräsrötter. Vad som är glädjande är stödet som vi har fått från Stans politiker. Nuvarande kommunalrådet och Byggnadsnämndens ordförande Magnus Edström hälsade oss välkomna och bland åhörarna fanns också förre kommunalrådet och byggnadsnämndens ordförande Claes Kugelberg.

Vad är ett ortnamn?

Professor Staffan Nyström Uppsala Universitet med ett förflutet på Riksantikvarieämbetet visade på en mängd olika typer av ortnamn som namn på sjöar, berg, åkrar o.s.v. Runt en sjö har vi namn på gårdar och byar där namnen många gånger är från tiden före vår tidräkning som Lundby, Tibble, Fjugesta. När byn blev för trång flyttade folk ut utanför byn till sätrarna som låg längre bort och fick namnen Torvsätter, Ängssätter.  Nästa utflyttning blev till bodarna ytterliggare lite längre bort och fick namnen Torvsättersboda, Boda.  Sen är vi inne på 1900-talet då stränderna allra närmast sjön bebyggdes och då kom namnen typ Fridhem, Rosendal, Andersberg. Detta visar på att gårds- och bynamnen har en kulturhistoria väl värd att bevara och hur namnen breder ut sig likt årsringar från den centrala sjön och kanske även följer landskapets höjdkurvor.

Ortnamnsuppteckning

Namnvårdskonsulent Leif Nilsson från Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala nämnde att institutets förkortningen SOFI kommer att bytas ut mot ISOP. Han redogjorde för hur stavningsreformen 1906 efter unionsupplösningen 1095 påverkade ortnamnens stavning där gammalstavningen fick ge vika för de nya stavningsreglerna som vi har i dag. Ortnamnet Uppsala skall stavas med två p medan Upsala Nya Tidning är ett varunamn och det är upp till ägaren att bestämma den rätta stavningen. Fastighetsregistreringen 1996 anpassade sig till dåtidens krav på dataregistrering. Traktnamnen kom till 1968 och då var det tänkt att Börjes socken utanför Uppsala med sina 25 byar skulle läggas under ett traktnamn vilket inte var så välbetänkt och inte heller genomfördes efter kraftiga protester från ortsborna. Leif visade också online hur det går till att söka bland de många miljonerna av ortnamn som finns i Ortnamnsarkivets register. Vid revidering av adresserna är det lämpligt att samtidigt göra en dagsfärsk uppdatering av ortnamnsregistret i Uppsala. http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/  eller gå via http://www.sofi.se/.

Lantmäteriet i Gävle som ortnamnsmyndighet

Ortnamnsansvarige Annette Torensjö fick frågan: ”Vem äger ett gårdsnamn?” Svaret var att ingen kan äga ett gårdsnamn eller ett ortsnamn.  Det är allas egendom. Annette tog sen upp både lämpliga och olämpliga ortnamn och betonade vikten av att följa god ortnamnssed och följa lagen om namnskyddet i kulturminneslagen och använda ortnamnen på de offentliga kartorna och de godkända namn som finns i Lantmäteriets register. Trafikverket eller som det hette tidigare Vägverkets vägvisare är noga med att bara använda godkända ortnamn även om det händer olycksfall i arbetet med en felstavning ibland. Hon visade på ”Kartsök och ortnamn”  http://kso.lantmateriet.se/kartsok/kos/index.html eller via Lantmäteriets hemsida  http://www.lantmateriet.se/ där även historiska kartor kan återfinnas.

Hur går vi nu vidare?

Frågan ställdes av Studieförbundet Vuxenskolan och dess representant Lena Olofsson. Hon föreslog att bra fortsättning var att starta studiecirklar ute i bygderna för att i samarbete med kommunerna revidera olämpliga adresser. Någon nämnde att adresserna var ett folkbildningsproblem för hela Sverige. Vi kan med tillförsikt se framtiden ann. Anmälningar till studiecirklar togs upp på seminariet och en kommunal tjänsteman hörde till dom som vill vara med i en studiecirkel. Det samlade intrycket från oss 44 deltagare var att seminariet var mycket lyckat och välorganiserat och vi var alla var mycket nöjda med dagen och med alla kompetenta föreläsarna från både myndigheter, institutioner och det kunniga auditoriet. Vi vill tacka Vuxenskolan och Lena Olofsson för det fina arrangemanget samt LRF Mälardalen för inbjudan.

Anmäl Dig redan nu till en studiecirkel Studieförbundet Vuxenskolan 021-12 80 85 eller via e-post till vastmanland@sv.se.

Vid pennan

Gunnar Björklund  021-620 23   (070-963 21 50)  gunnar@elis.se

Samordnare i projektet  http://www.landsbygdsadresser.se

Tallbacka 3 Sevalla   där Sevalla är namnet på socken.

725 95 Västerås

Det måste gå att larma ambulansen med hjälp av postadressen om postlådan finns i närheten av fastigheten!

För att få acceptans på orten måste belägenhetsadressen stämma med hävdvunna kulturnamn, den offentliga kartproduktionen och Trafikverkets vägvisare.     

I motsatt riktning mot Vad och vägvisarens visning finns en väg med adresserna Kumla Vad 100 till 120. Ambulansen blir vilseledd och kör fel trots att de har GPS. Ortsborna önskar en revidering!

Inbjudan till studiedag, om gårds- och bynamn, postadresser och belägenhetsadresser.

Tid: Onsdagen den 28 september kl. 10 – 16

Plats: Ånghammargatan 5 i Västerås, Vuxenskolans lokaler.

Studiedagens mål är att uppmuntra till att starta studiecirklar för landsbygdens fastighetsägare och ideella föreningar och att i samarbete med kommunen revidera gårdsnamn och adresser samt möjligheterna till att dokumentera ortnamnen hos Institutet för språk och folkminnen. Vi kommer diskutera regler och förhållningssätt för revidering av olämpligt satta adresser på landsbygden. Västerås har gjort ett pilotprojekt i delar av kommundelen/socken Sevalla med ett lyckat resultat.

Inbjudna är LRF:s lokalavdelningar och medlemmar, hembygdsföreningar, släktforskare, kommunernas ortnamnsansvariga förtroendevalda och tjänstemän i Västmanlands län.

Seminariet kommer att ledas av Lantmäteriet. Föreläsare är Byggnadsnämndens ordf. i Västerås Magnus Edström, lantmäteridirektör Tomas Persson som representerar både Västerås stad och Sveriges Kommuner och Landsting, ortnamnsansvarig Annette Torensjö Lantmäteriet i Gävle, namnvårdskonsulent Leif Nilsson SOFI Språk- och folkminnesinstitutet Uppsala, professor Staffan Nyström Uppsala Universitet.

Anmälan

Anmälan med person och adressuppgifter görs till Studieförbundet Vuxenskolan021-12 80 85eller via e-post till vastmanland@sv.se Anmälan är bindande och skall vara inne senast fred 23 sept. Studieförbundet Vuxenskolan bjuder på allt, men om Du uteblir kostar det dig 150 kr.

Uppge organisation, namn, adress, telefon och e-postadress vid anmälan.

Varmt välkomna

Studieförbundet Vuxenskolan                      LRF Mälardalen

Lena Olofsson                      Sture Johansson
Ordförande LRF Mälardalen